Då har jag varit på besök hos doktorn igen. Denna gång för någon slags kontroll på att det står rätt till. Såklart så står allt rätt till. Fanns det någon tvekan? Jag växer så att det knakar, både på längd och bredd. Nu väger jag in på lite drygt åtta kilo och är 68 cm lång. Börjar bli biff!
Jag fick en tysk doktor denna gång. Det var la inget med det förutom att det var något svårt att förstå brytningen stundtals. Det och att hon hade ett något auktoritärt förhållningssätt. Hon skulle till att dra och bända i mina ben och det gillar inte jag så mycket när någon gör, inte ens när morsan gör det då hon ska ge mig magmassage, så jag stretade emot. Då sa doktorn att jag var envis och att det dags för mina föräldrar att påtala för mig vem som är vuxen och vem som är barn. Vem som bestämmer helt enkelt.
Här skulle man lätt kunna göra sig lustig och raljera över den tyska 1900-tals historiken. Fast jag nöjer mig med att konstatera att det faktiskt redan är klargjort inom vår familj vem det är som bestämmer. Det är jag.
Idag fyller morsan år- grattis, grattis! Det firar vi genom att lämna farsan hemma för att istället umgås med två tanter från Västerås. De är några som morsan känner sedan länge. Jag har träffat båda tidigare, fast inte samtidigt. De pratar också med brytning kommer jag ihåg. Jag har inte helt lätt för att hänga med i tugget, men en sak har jag förstått och det är att de verkar gnälligt missnöjda med det mesta. Till och med när de säger att jag är söt.
Morsan brukar också bli gnällig i deras sällskap. Hon har det i sig kan man säga.
Jag fick en tysk doktor denna gång. Det var la inget med det förutom att det var något svårt att förstå brytningen stundtals. Det och att hon hade ett något auktoritärt förhållningssätt. Hon skulle till att dra och bända i mina ben och det gillar inte jag så mycket när någon gör, inte ens när morsan gör det då hon ska ge mig magmassage, så jag stretade emot. Då sa doktorn att jag var envis och att det dags för mina föräldrar att påtala för mig vem som är vuxen och vem som är barn. Vem som bestämmer helt enkelt.
Här skulle man lätt kunna göra sig lustig och raljera över den tyska 1900-tals historiken. Fast jag nöjer mig med att konstatera att det faktiskt redan är klargjort inom vår familj vem det är som bestämmer. Det är jag.
Idag fyller morsan år- grattis, grattis! Det firar vi genom att lämna farsan hemma för att istället umgås med två tanter från Västerås. De är några som morsan känner sedan länge. Jag har träffat båda tidigare, fast inte samtidigt. De pratar också med brytning kommer jag ihåg. Jag har inte helt lätt för att hänga med i tugget, men en sak har jag förstått och det är att de verkar gnälligt missnöjda med det mesta. Till och med när de säger att jag är söt.
Morsan brukar också bli gnällig i deras sällskap. Hon har det i sig kan man säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar