Smällkallt

Den senaste tiden har jag varit drabbad av en rejäl kyla. Inte bara jag förstås, men jag har upptäckt att sådana här elaka minusgrader känns personliga. Det är som att de är ute efter en. Jag gillar det inte och har redan börjat planera för ett liv i exil. Det är ju döden att gå hemma och sura över hyresvärdens snåla uppvärmning av lägenheten som morsan och farsan gör. Den sitsen ska inte jag sätta mig i.

Andra roligare saker som hänt sedan jag sist skrev något är att jag börjat dyka på mina simpass. Det är fräckt, tycker jag. Men jag får vara på min vakt, för morsan har en, som hon tycker, rolig lek där hon först lockar mig till skratt. Sedan trycker hon snabbt ned mig under vattenytan för ett dyk, vilket resulterar i att jag sätter i halsen. Inte schysst.
   Jag har börjat äta mer och mer mat också. Torkade katrinplommon är favoriten till farsans stora förtret. Han hatar torkade katrinplommon mest av allt, näst efter torkade fikon. Fortsätter det så här ska han göra mig arvslös har han sagt. Han är verkligen nyansrik den.

I förra veckan var jag iväg och fixade mitt första pass också. Jag satte fotograferingen på andra försöket. Som om jag var skapad för att bli fotomodell. Då kan jag bo i Monaco. Vad sägs om det yrkesvalet farsan?