Visar inlägg med etikett uppklädd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett uppklädd. Visa alla inlägg

lördag 29 oktober 2011

Krabbdressad inför babysim

Det är inte klokt vad jag växer. Nya kläder blir gamla kläder på nolltid. Jag får inte plats i dem längre. Jag hade till exempel en jättefin uggledräkt som jag nu vuxit ur, för att inte tala om fiskdräkten som jag har på mig här när jag tränar nackmusklerna:


Fiskarna har jag också blivit för stor för. Det tycker jag är synd, för jag gillade den väldigt mycket. Allt växande är förstås inte av ondo. Till skillnad från bilden ovan så klarar jag med lätthet av att lyfta på nacken numera. Jag fixar till och med att rulla över från att ligga på mage till ryggen. Två gånger gjorde jag det igår. Då blev morsan så glad att hon hoppade runt och klappade händerna.
"Ännu ett steg i utvecklingen!", sjöng hon skrattandes.
Sansa dig lite morsan, försökte jag säga tillbaka. Min nyfunna rullteknik kommer kunna bli ett bekymmer för dig, exempelvis vid skötbordet.

Andra saker jag gör med morsan är att shoppa på internet. Hon är rätt giftig där, så pass att farsan bör ha lite bättre koll på de gemensamma utgifterna. Hur som helst hittade vi en underbar krabbdräkt på nätet (eller i nätet kanske man kan säga). 
Ge mig den, sa jag, och då köpte faktiskt morsan den också. Jag älskar min krabbdräkt! Den har också räkor, kräftor och fiskar på sig. Vem vill inte ha en plattfisk på sina kläder?

Krabba!

Det var väldigt bra tajming på det inköpet, för i morse var det dags för mitt första besök till en simbassäng, och då vill man ju vara korrekt uppklädd. Det är få förunnat att vara krabbdressad inför babysim. Men det var jag!
   Själva badandet gick la sådär om jag ska vara ärlig. Först var allt oerhört spännande med den nya, och väldigt varma, miljön och jag tänkte att det skulle bli toppen alltihop. Tyvärr så hade morsan och farsan glömt påminna mig om att äta en lagom stund innan badet, vilket ledde till att jag blev hungrig bara efter någon minut i vattnet. Då kinkade jag rejält, kan man säga. Vi fick gå upp och äta. Det tog ungefär halva badtiden.
   Jag hann i alla fall med några tag ryggsim och några tag bröstsim och några tag till eftersom vi skippade den något fåniga avslutningssången. Tänk att man alltid ska hålla på och hålla på så fort det är en barngrupp inblandad. De andra ungarna var dessutom flera månader äldre och ändå plaskade de i takt. Löjliga var de i all sin osjälvständighet.   

Den som inte badar djupt är en fegis.



onsdag 28 september 2011

Uppklädd till max

Igår var jag på besök hos BVC igen för att vägas och mätas. Jag är uppe på 4,5 kg nu, så det rasar på i bra fart. Måste bero på alla de gånger jag väcker morsan under natten för att käka. Senaste natten åt jag hur mycket som helst. Man kan väl konstatera att mitt midjemått växte i ungefär samma takt som morsans goda humör krympte. Klar korrelation där. 

För att kompensera mitt något själviska beteende under natten bestämde jag mig för att klä upp mig till BVC-besöket. Jag tog därför på mig det finaste jag har, en tröja som farsan köpte till mig redan innan jag föddes, och som jag inte använt tidigare:



Jag medger att det inte är helt logiskt att jag kompenserar morsan genom att dressa upp mig för farsan. Fast då ska ni veta att morsan hjälpte mig med att matcha tröjan med ett par svarta byxor och vita strumpor. Hon gillart också. Ännu mer ologiskt är det ju att jag inte använt tröjan tidigare, men jag har varit tvungen att växa in i den först. Nu när jag mäter imponerande 39cm över bringan fyller jag äntligen upp kostymen.
   Farsan var mäkta stolt då vi trädde in på BVC. Han sprätte som en tupp.
"Jag bär henne", sa han till morsan och svängde upp mig på armen, samtidigt som hela hans uppenbarelse formligen skrek ut 'kolla här, kolla här'.

Tråkigt för honom så skulle jag vägas tämligen direkt efter att vi anlänt och då måste ju kläderna av. Så när några bekanta till honom dök upp i väntrummet så hade jag bara blöjan på mig. Jag märkte hur det ryckte i honom att plocka fram tröjan ur den väska han lagt den i, men det blev inte riktigt läge. Attans farsan, där missade du chansen att visa upp mig (och samtidigt en oerhört stereotypisk bild av manligheten).


GAIS got my back