Uppklädd till max

Igår var jag på besök hos BVC igen för att vägas och mätas. Jag är uppe på 4,5 kg nu, så det rasar på i bra fart. Måste bero på alla de gånger jag väcker morsan under natten för att käka. Senaste natten åt jag hur mycket som helst. Man kan väl konstatera att mitt midjemått växte i ungefär samma takt som morsans goda humör krympte. Klar korrelation där. 

För att kompensera mitt något själviska beteende under natten bestämde jag mig för att klä upp mig till BVC-besöket. Jag tog därför på mig det finaste jag har, en tröja som farsan köpte till mig redan innan jag föddes, och som jag inte använt tidigare:

Jag medger att det inte är helt logiskt att jag kompenserar morsan genom att dressa upp mig för farsan. Fast då ska ni veta att morsan hjälpte mig med att matcha tröjan med ett par svarta byxor och vita strumpor. Hon gillart också. Ännu mer ologiskt är det ju att jag inte använt tröjan tidigare, men jag har varit tvungen att växa in i den först. Nu när jag mäter imponerande 39cm över bringan fyller jag äntligen upp kostymen.

   Farsan var mäkta stolt då vi trädde in på BVC. Han sprätte som en tupp.

"Jag bär henne", sa han till morsan och svängde upp mig på armen, samtidigt som hela hans uppenbarelse formligen skrek ut 'kolla här, kolla här'.

Tråkigt för honom så skulle jag vägas tämligen direkt efter att vi anlänt och då måste ju kläderna av. Så när några bekanta till honom dök upp i väntrummet så hade jag bara blöjan på mig. Jag märkte hur det ryckte i honom att plocka fram tröjan ur den väska han lagt den i, men det blev inte riktigt läge. Attans farsan, där missade du chansen att visa upp mig (och samtidigt en oerhört stereotypisk bild av manligheten).

GAIS got my back