Idag har jag åkt utanför kommunen för första gången i mitt liv. Det var, något oväntat, inte speciellt spännande som upplevelse betraktat att resa bort från stan. Synd, för jag hade sett fram emot den dagen som något speciellt. En dag då jag sprängde gränser och beträdde ny mark. Tyvärr sprängs inga gränser genom att ta sig till Partille. Att det ens är en egen kommun är egentligen mer förvånande än att det blev mitt första resmål utanför Göteborg. Vem vet något om Partille?
Det var morsan som bestämde att jag skulle åka till en kranskommun utan egen identitet. Hon verkar inte ha någon utpräglad känsla för begivenheter direkt, om man uttrycker sig milt. Anledningen till denna försiktiga jungfruresa var att vi skulle hälsa på hos morsans arbetsplats. Först var det jätteskoj där för alla tittade och petade och höll om mig. De sa snälla och fina saker om mig och sådant kan man ju stå ut med. Fast ganska snabbt blev besöket rätt så tråkigt eftersom de vuxna började dricka kaffe, äta kaka och samtala. Det är verkligen inte mycket till underhållning att behöva lyssna på kuratorer när de samtalar med varandra.
Därför var det väldigt skönt att få åka hem igen. Det är inte värt att lämna Majorna om man inte ska åka till Hong Kong eller New York eller Indien eller nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar