Idag är det den stora otursdagen säger folket på gatan. Jag har inte märkt något av det. Tvärtom så har det varit en extra bra dag. Det började med att jag fick leka en massa med min julklapp Kalle Fluga:
 |
| Han är fin han- Kalle Fluga |
Sedan visade det sig att farsan inte skulle iväg till jobbet så vi har fått hänga en hel dag tillsammans. Medan morsan drog iväg för att träna gick jag och farsan och en kompis till honom och hennes son på långpromenad i det fina vädret. Vi sägs vara födda på samma dag, sonen och jag. Aldrig får man vara helt unik. Typiskt... men han verkar duga, fast han inte är en fluga.
Den senaste veckan har jag börjat äta in mig på vuxenmat. Jag har smakat på potatis och på palsternacka. Det är sannerligen inte så lätt att svälja ned skiten, jag brukar spotta ut hälften av det jag får i munnen. Ibland av misstag och ibland med vilje. Det som slinker ned smakar rätt bra och ger mig fina energikickar. Jag känner mig starkare. Så pass att jag börjat försöka mig på att krypa. Jag är riktigt duktig även om jag inte lyckas förflytta mig framåt något nämnvärt. Farsan säger att jag ser ut och låter som en sälunge, såväl från mun som från bak.
Att sådant ens måste kommenteras. Det är trots allt en fullkomligt naturlig följd av att man tar i av all sin kraft. Jag låg ju dessutom på magen.
I veckan som var så köpte morsan mig en hoppgreja. Den är väldigt skoj! Där sitter jag medan morsan och farsan fixar i köket. Men trots dess fördelar så tro inte att jag inte fattar den gemene baktanken att de liksom röjer undan mig för att bli av med mig. Men jag går med på det eftersom jag också får vara i fred på det sättet. Nu vill jag ha mera grejer. Ge mig det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar