Sicket ståhej

Då har jag avverkat mitt första årsskifte också. Hela den här grejen med nyår och raketer och tjoande vuxna överraskade mig en hel del. Jag såg det inte komma. För mig var det som en vanlig lördag (typ min fjortonde i ordning) då jag vaknade för dagen. Vid lunch kunde jag heller inte skönja att dagen var speciell på något vis. Det var först då en massa löst folk började droppa in i min lägenhet tidig kväll som jag förstod att något var på gång.
   
"Vuxenfest", tänkte jag, "de tycker jag om". Men varför hade inte morsan och farsan sagt nåt? Man vill ju hinna göra sig fin innan gästerna kommer. Nu löste jag det genom att bajsa utanför blöjan vid inte mindre än två tillfällen, så att jag fick göra några, lika naturliga, som grandiosa klädbyten under kvällen. Vägen till förfinad skönhet är kantig och hård...

Kvällen förlöpte på ungefär samma sätt som mina tidigare vuxenfester. Folket pratade och pratade, de åt och åt och jag fick min beskärda del av strålkastarljuset. Jag gillar det verkligen! Det var bara vid ett kort ögonblick som jag lackade ur en smula och kände mig tvungen att skrika till. Det var lite väl mycket tjôt just då och jag ville ha det lite lugnt omkring mig. Då tog morsan tag i det och lät mig ligga i min spjälsäng och slagga. Där låg jag sedan under själva tolvslaget. Jag förstod att något hände då eftersom det smällde så många raketer utanför fönstret. Morsan och farsan trodde nog att jag sov mig igenom hela det skeendet, men jag låg vaken och drömde om kommande nyårsaftnar då jag ska smälla bomber och grejer. Oj, vad jag ska smälla.

Där och då förstod jag att det inte var en vanlig lördag, men det var först dagen efter som jag förstod att vi enligt någon konstruerad tidsmall gått in i ett nytt år. Ett sådant ståhej för en påhittad grej.


 

Glögg och annat

I veckan som var så bjöd farsan in sig själv, morsan och mig på glöggfest hos Mini och Kalasbyxan. Han är inte lite fräck farsan. Så här gick det till ungefär:

"Är jag hemma en fredagkväll till på sträcken så avlider jag", sa han. "Så jag tänkte vi kunde komma hem till er på fredag."

   Det finns en del grejer där som inte känns helt okej. Inte minst det där om att inte stå ut på hemmaplan. Håll dig borta då rå, gubbe.

Innan vi gick bort så drog vi ut på promenad runt Majorna, med ett stopp på Systembolaget. Först var vi nere vid vattnet och vände eftersom det blåste frejdigt och kallt, så då gick vi runt och bort till Västra kyrkogården. Där drog jag iväg ett foto. Detta är vad jag såg av kyrkogården:

Jag såg inte så mycket alltså. Däremot kunde jag hela tiden höra klirret från flaskorna med bubbel som låg under mig i barnvagnen. Ett klirr som skapade förväntningar inför kvällen.
   Kvällen blev mycket lyckad! Jag fick vara en hel del i fokus där jag låg i morsans och farsans knä om vartannat och jag fick hälsa på en katt. Faktum är att jag var vaken mest hela tiden. Farsan blev lite bladig av bubbelvinet och den av rom spetsade glöggen. Ingen fara på taket dock, han kunde både byta blöja och uppföra sig vid glöggbordet.
   Jag gillar vuxenfester. Kanske ska jag växa upp och bli en sådan där partyprinsessa? Då blir nog morsan stolt.

Vuxenfest och bakfylla

I helgen som var så besökte jag min första vuxenfest. Morsan och farsan hade blivit inbjudna till en vin- och ostkväll hos en gubbe som kallas för Happy Camper. Han har nog något annat namn också någonstans, men inget jag har uppfattat. Dessutom är det ett väldigt passande namn för den pajsaren tycker jag. Alla som har en uppstoppad ekorre i sin yuccapalm får tummen upp av mig. Jag borde ha en sån hemma, verkligen. Ge mig den.

I söndags, då jag lite smått bakfull, kollade på ett gammalt avsnitt av Mitt i naturen lärde jag mig att ekorrar blir 2- 3 år gamla. Det är inte så mycket. Tur då att man kan stoppa upp dem, så de får synas ett tag till. 

   Innan någon tillkallar socialtjänst och polis vill jag understryka att min bakfylla bestod i att morsan tryckte i sig för mycket ost. Oj, vad jag fått lida för detta tilltag. I nätterna två har jag haft mer gaser i magen än vad ryssarna har naturgastillgångar. Jag hade kunnat lösa världens energikris på egen hand tror jag. Det vill säga om mina gaser hade varit till salu. Det var de inte, inte denna gång, men jag undrar om inte farsan var lite sugen på att sälja av mig till högstbjudande klockan 03.48 i måndags morse.

För att inte tala om morsan då hon insåg att det inte blir mer ostätande innan jag slutat att amma.
"Det är som att vara fucking gravid igen", sa hon.

(Fast hon svor inte, det var mitt tillägg för att fräcka upp henne lite i denna blogg).

Sorry morsan, men du vet ju att det är så det måste bli eftersom en ostbakis dotter innebär ett familjelidande på grund av utebliven sömn...

Annars var det riktigt trevligt med vuxenfest. Så pass att jag inte kunde låta bli att hålla mig vaken hela kvällen för att insupa så mycket som möjligt av atmosfären. Mera sånt!