Farsan första fars dag

Idag har det varit fars dag. Det är första gången i mitt liv jag är med på en sådan. Och, inte nog med det, min farsa har heller aldrig själv varit farsa på en fars dag tidigare. Jag tänkte jag skulle överraska farsan genom att fira honom. Sagt och gjort- han såg inte den komma. Att han blev så förvånad gjorde alla mina bestyr värda besväret, trots att hela den här fars dags grejen bara är kommersiellt skit. Jag valde dock att svälja månglarnas bete denna gång. 

En present till farsan levereras.

Min plan var att smyga ut i köket och duka upp en frukost fylld av presenter och våfflor med grädde och sylt medan han låg och latade sig antingen i sängen eller i soffan. Gubben jobbade ju till 01:00 dagen innan så jag tänkte att det inte skulle vara så svårt. Men gissa vem som vaknade först? Inte morsan i alla fall... henne fick jag väcka så hon skulle kunna hjälpa till att distrahera farsan och fixa med våffeljärnet. Vi donade runt i köket under tiden farsan aningslöst slappade i soffan.

Det blev jättebra alltihop! Jag gav bort en kaffemugg till farsan:

Han blev sjukt nöjd och imponerad över min driftighet. Sedan flörtade jag friskt med honom under hela förmiddagen och avslöjade inte för ett ögonblick att morsan varit hyfsat behjälplig under proceduren. Jag har fått en väldans massa kramar och pussar i gengäld.

Men det räcker inte till farsan. Jag vill också få ett riktigt fir, med presenter och uppståndelse. Ge mig ett fir.