Min första luciadag. Farsan och jag gick upp hyfsat tidigt och lät morsan vara kvar i sängen. Det blev sedvanligt häng i soffan. Morgonens nyhetsprogram på tv sattes på. Farsan läste tidningen på internet. Inget nytt under solen alltså. Men, så helt plötsligt, dök det upp ett luciatåg i rutan. Mitt allra allraste första luciatåg! Då bytte farsan snabbt som attans kanal.
"Blöö, va tråkigt", rosslade han ur sig.
Sedan försökte han distrahera mig genom att hissa upp mig mot taket. Det är ju väldans skoj förstås, men det kan man ju leka med vilken tid och dag som helst på året. Inte nödvändigtvis när jag har chansen att bevittna mitt första luciatåg.
"Blöö, va tråkigt", rosslade han ur sig.
Sedan försökte han distrahera mig genom att hissa upp mig mot taket. Det är ju väldans skoj förstås, men det kan man ju leka med vilken tid och dag som helst på året. Inte nödvändigtvis när jag har chansen att bevittna mitt första luciatåg.
Mitt i allt det steg morsan yrvaket ut ur sovrummet. Det första farsan sa då var att han och jag precis var i färd med att skapa ett eget luciatåg för henne och att det var synd att hon vaknade innan vi hann väcka henne.
Vem försöker han lura egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar